Dansa med liar

En varm julidag hade vi bokat in LieMats för att komma till Tjörn och introducera oss i liandets härliga konst. Ett 10-tal entusiaster samlades vid Billströmska folkhögskolan och hade genomgång och ”prova på” på förmiddagen. Dvs Mats föreläste i skuggan av några träd och förevisade rent praktiskt hur en håller i lien, planterar sig i positionen. ganska bredbent – med höger for lite framför, fattar den utmätta lien med bägge händerna, börjar svänga, arbetar från fötterna och benen och uppåt, minst med armarna! Mats kallar det för att dansa med lien, och menar att efter en stund börjar leenden växa fram på utövarna. Utöver att gräsytor, parker och ängar blir vårdade utan motorljud och klimatpåverkan har Mats erfarenhet av att lieslåtter även fungerar som Grön rehab.

Efter lunch åkte vi till ett litet ängsområde vid Bö Tjärn på södra Tjörn och gick loss på en äng där som bonden Ragnar upplät åt naturskyddsföreningen. Där kunde vi gå vidare från ”öva på stället liandet” till att arbeta oss framåt i egna remsor. Målet var att få sin egen remsa väl avslagen, dvs lämna en tight grässvål bakom sig med en snygg sträng med avslaget gräs till vänster. Det gick lite si och så, men bättre allt eftersom övning gav färdighet. Många timmar krävs för att bli en perfekt lieman eller kvinna, men för husbehov dög våra resultat bra. Största utmaningen är att hålla liebladet tight mot marken, närmre än man tror är möjligt.

Mats förevisade även hur en håller sin lie i ordning och vass, medelst brynja för ”slipning” var 10e minut, och städ för uthamring av eggen, vilket inte behöver göras lika ofta. Mot slutet av dagen fanns möjlighet att köpa en av Mats liar, och några slog till på en kvalitetslie.

Slå gärna ett slag för lien och läs mer på Mats hemsida http://www.liemats.se/hem

Text och bild: Karin Haby

 

Årets naturvårdare på Tjörn 2017

Anita Allendes fick utmärkelsen Årets naturvårdare på Tjörn 2017. Anita har använt sin djupa kunskap om biologi och miljö i sitt outtröttliga och betydelsefulla arbete med naturvård på Tjörn. Hon har inspirerat sina medmänniskor till att värna om Tjörns unika natur och att det går att göra skillnad.

Anita Allendes och Sverker Molander.

Geologisk vandring och kreativ verkstad 29 april

Söndag 29 april kunde en grupp på 25 personer i strålande vårsol njuta av natur och kultur i skön förening . Samling vid Akvarellmuseet i Södra Hamnen och inledande guidning av museets Simone Frankel och Jonte Nynäs till tre konstverk : Winter och Hörbelts `Fyren´ av drickabackar, Gunilla Hanssons sentenser inskurna i bryggan och Linn Granlunds Hulda i backen ovanför museet. Fritt fram för tolkningar – men det rörde sig i området mellan natur och kultur, spänningen däremellan och de tilltagande utmaningarna vad gäller kulturen, i alla fall ur miljöns perspektiv. Från Hulda hade vi en fin vy över stranden, Bockholmen och havet där geolog Karl Inge Åhäll tog över guidningen.

Platsen där Hulda står – intill ett klapperstensfält från istiden – hade en gång i tiden två Himalaya över sig. Dvs den rådande bergarten, bandad gnejs, bildades för 1,6 miljarder år sen under stort tryck djupt nere (ca 16 km) i jordskorpan. Under årmiljonerna har dessa berg sakteliga eroderats ned, den yngre Bohusgraniten vällt upp och dagens Bohuslän slutligen mejslats fram av havet, isen, väder och vind. Bergen berättar mycket om vår planets historia, de är det synliga resultat av en ofattbar tidsrymds händelser – kontinenter som har krockat, sediment som har pressats, bergskjedjor som har vittrat, magmor som vällt fram och stelnat och metamorfa bergarter som omvandlats. Vi blev inbjudna till en värld av intressant kunskap, t ex att det var aboriginerna som ”upptäckte” radioaktiviteten, även om Marie Curie fick nobelpriset. De kände till och aktade sig för områden med berg som innehöll radon, områden där det idag finns gruvdrift.

Som avslutning på geologivandringen fick vi titta på olika fascinerande geologiska prover – stora kvartsstycken, turmalin, ametist, kalifältspat i olika färger, änglahår, rosenkvarts, vulkaniskt glas, snakestone och flinta. Den sistnämnda är inte en bergart utan en sk utfällning, som isen hade med sig till Halland och Bohuslän från vårt grannland i väst.

Det var en rolig och givande stund och vi hoppas kunna djupdyka mer i vår geologiska historia framöver – trakterna och skärgården runt Tjörn bjuder tydligen på extraordinära möjligheter att utforska denna. Stort tack till Karl Inge, Simone och Jonte för en fin stund!







Text och foto: Karin Haby

Efterlängtad röjning på Björshuvudet

Lördagen den 14 april röjde och strandstädade vi på Björshuvudet på nordvästra Tjörn. Efter en seg vinter var det nu mycket röjning att ta igen och en hel del marint skräp.

Vi var ett stort gäng på 14 personer denna härliga vårdag då blåsipporna hälsade oss välkomna.





Röjning i Tuveslätt 14 oktober

Under några soliga timmar röjde vi betesmarken i Tuveslätts naturreservat den 14 oktober. Området var relativt väl betat efter sommaren men bättrades på då vi tog bort en hel del björnbär, mindre buskar, blåbär och grästuvor. Även den invasiva arten berberis bekämpades för att hjälpa den hävdgynnade floran.  Text och bild: Kristian Littke

 

Naturskyddsföreningen deltog på Sundsby skördefest

Tillsammans med Orust och Stenungsunds naturskyddsföreningar deltog vi på Sundsby skördefest den 16 september. Vädret var fint både lördag och söndag och många av besökarna stannade till för en pratstund.

Och både stora och små deltog i Artrace, dvs gav sig ut på kryss bland blommor och bin runt Sundsby och lämnade in tävlingssvar. Vinnarna kommer att kontaktas per telefon och de rätta svaren publiceras på Facebook.

 

Röjning Breviks strandängar lördagen 18 augusti

Vi var 10 personer som röjde stigen ut mot Breviks strandängar lördag 18 augusti. Solen sken, vinden ven men tack vare de fuktiga markerna efter veckans regn kunde vi elda upp alla grenar, kvistar och gräs vi producerade. Det blev en kraftig rök, som fungerade som signal till nyfikna sommarstugeägare att komma ut och bli i formerade om vad som pågick. Lagom till nästa regnfront och avslutad fikapaus, inklusive solmogna björnbär, var vi klara med planerad röjning. Finns dock mer att röja längre ner längs stigen i detta fina område med betande kor och eldorado för fåglar.

Text och foto: Karin Haby

Götås Stonegarden 12e augusti

Det hotande regnet lät vänta på sig till eftermiddagen, och vi – 25 personer från Tjörn med omnejd – fick några härliga timmar på Götås Stonegarden lördag förmiddag den 12e augusti.

Området där Götås ligger är en, med Tjörnmått mätt, högplatå. Här fanns på sin tid 60 enkeltorp. Bara 2 finns kvar, varav Götås är ett. Här slog sig Tommy och Christina ner 1997 och har sen dess under 20 år slitit hårt och varit engagerade i marker, trädgård, berg och stenar. De säger att det kinesiska ordspråket ”Förälskelse till växter ger livslång glädje” gäller för dem, de stimuleras av den rika jorden och det fina växtklimatet som finns häruppe.

Vi blev guidade i området av Karl-Inge Åhäll, geologiprofessor – och Tjörnfantast skulle det visa sig! Karl-Inge har särskilt ägnat sig åt berggrunden och stenarna på Tjörn ochrunt Götås, eftersom det finns en av geologer uppskattad svaghetszon som går längs mitten av ön. Här har olika yngre magmor tryckts upp genom den äldre Stora Le Marstrand (Vrångö)-gnejsen och kristalliserat och bildat bergarter med granitisk sammansättning, t ex Stenkyrkagraniten. Just på Götås finns nästan alla av Tjörns huvudbergarter samladeså området är högintressant för den geologiintresserade!

Vi lyssnade och lärde, om granitiska gnejser och gnejsiga graniter och hur Tjörns och Bohusläns och hela världens 45 km tjocka jordskorpa bildats . Att bergarterna indelas i sedimentära, magmatiska och metamorfa fick vi också till oss, men att de sällan förekommer ”rena” försvårar att tyda geologin om en inte har specialkunskaper och ögon för detta. Att granit består av kvarts, plagioklas och kalifältspat fick vi också chans att repetera, samt varför graniten ser så olika ut till färg och struktur, vilket beror på att den stelnar på så olika djup och under så olika tryck. Karl-Inge berättade att det fanns vulkaner vid Åstol och Dyrön en gång i tiden, och kuddlavarna i det området är bevis för detta. Även på Götås finns tecken på vulkanisk aktivitet, då en del av berget och stenarna har olika färgade band som visar att vulkanaska sedimenterat.

Som avslutning gick vi ut på ängen utanför trädgården där 11 resliga stenar stod i en oval. De har undersökts ordentligt senaste året och med stor sannolikhet rör det sig om en bronsåldersgrav.  Ängen och stenarna väntar dock fortfarande på en vetenskaplig dokumentation för att verkligen kunna fastställa detta – under tiden får vi njuta av hur vackra de är och låta fantasin leka fritt; grav, domarring, skeppssättning, kultplats.

Vi tackar för det trevliga besöket på Götås och den jättegoda fika vi fick oss till livs i den fina trädgården. Som vi lagom hann få i oss innan regnet kom – ibland ska en ha tur!

 

Text och foto: Karin Haby

Inventering av ansvarsart

Känner du till begreppet ansvarsarter? Det är något som har blivit allt vanligare i svenskt naturvårdsarbete. Det kan exempelvis handla om att en kommun skall ta ansvar för en viss rödlistad art som finns där.

På Tjörn har vi bland annat gräset ängslosta som är en av våra ansvarsart. Ängslostan är mycket ovanlig i övriga Sverige men har varit vanlig här och Ingemar Jonasson har funnit den på ett trettiotal lokaler. Nu ville vi se efter hur det stod till med förekomsten idag så vi samlades 12 botanikintresserade personer och gav oss i kast med att söka efter ängslostan. Mellan den 4-10 juni besökte vi alla de gamla lokalerna och hittade även några nya.

Det blev dock en delvis sorglig upplevelse speciellt för Ingemar som minns hur dessa ängsmarkerna sett ut fortfarande för ett par år sedan. På 15 av de gamla lokalerna hade ängslostan försvunnit helt av olika orsaker som att man omvandlat slåtterängen till en snaggad gräsmatta, att gräset inte slagits på flera år vilket missgynnat ängsblommor och lostan eller att man slagit gräset och låtit det ligga kvar viket lett till gödningseffekter som gynnat andra mer storvuxna arter. Det finns många sätt att förstöra en blommande äng med örter och småvuxna ovanliga gräs. Men vi hittade ändå några ställen med blommande ängsflora där ängslostan ingick och på dessa ställen som nere vid Breviks kile. hade man slagit ängen sent i slutet av juli. Landsvägen ned mot Kil är ett strålande exempel på hur vacker en vägren kan bli om vägföreningen sköter den rätt med sen slåtter. Men det mest glädjande var när vi kom till Härön. Där kunde vi med överslagsberäkning konstatera att vi hade totalt mer än 225 000 ängslostor på slåttermarkerna runt Ängen. Vi vet ju också att Häröns ängar slås först i samband med slåttergillet i sista veckan i juli.

Luddlosta (till vänster) och ängslosta (till höger) från gården Ängens ängar på Härön. De här båda arterna är lika varandra och är inte så sällan svåra att skilja åt. I allmänhet har dock ängslostan en luftigare och yvigare vippa med mer färgrika småax i brunt och gult. Luddlostan är i allmänhet helt grön.


Maj-Britt Nilsson och Helena Bladh vid grinden till Häröns ängslosteängar.

Ängslosta på gården Ängens marker, Härön.

Blomsterrik väg/dikesren i Kil med Lasse Johnson och Anita Allendes. En av de fyra nya lokaler vi fann under veckan med inventering av ängslosta.

 

Igenväxande ängsmark vid Kolleröd/Ellingsröd. En av de femton
lokaler där vi inte återfann ängslosta.

 

Text: Anita Allendes

Bilder med biltexter: Ingemar Jonasson

Iverdagen på Sundsby 3 juni

TNF gav information och bjöd på en lokalanknuten frågetävling om natur och
djur ( Kanske Anita vill lägga in en vinnare här?)
Guider tog med intresserade på  fågeläventyr som blev mycket uppskattade av
deltagande barn och föräldrar. Det goda vädret bidrog till glad och god
stämning bland alla deltagare och utställare under dagen. Ett tack till
Tjörns kommun för initiativet.

Frågetävlingen vanns av Maia Ohlson 8 år som nog hade lite hjälp av sin mamma. Dom fick 8 rätt av 9 frågor.

Text och bild: Christina Torstensson

Trollsländor vid Sannemyren 27 maj

Under perfekta förhållanden med soligt försommarväder fick vi guidning i trollsländornas tillvaro av Kristofer Nilsson från den nyligen bildade Trollsländeföreningen. Det handlade bland annat om sländornas ålder då de kan spendera flera år under vatten som larver för att sedan leva som flygande insekt i cirka 20 – 30 dagar. Vi fick även en förståelse för den stora artrikedomen inom gruppen flicksländor och viktiga kännetecken på de vanligaste arterna av både flickslända och trollslända. En trevlig exkursion där vi även fick se sädesärla, korp, ollonborre och skogsödla.



Bilder: Kristian Littke och Ingemar Jonasson